Deklarera delägare i handelsbolag och kommanditbolag | Inkomstdeklaration

Resultatet i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag delas upp på och beskattas av de enskilda delägarna, en delägare som är en fysisk person deklarerar sitt resultat på blankett N3A och en delägare som är en juridisk person deklarerar sitt resultat på blankett N3B.

Handelsbolag och kommanditbolag är juridiska personer vars näringsverksamhet deklareras på inkomstdeklaration 4, det skattemässiga resultatet i handelsbolaget eller kommanditbolaget fördelas till delägarna på inkomstdeklaration 4. Det resultat som har fördelats till en delägare i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag utgör utgångspunkten för delägarens deklaration på blankett N3A eller N3B.

Resultatfördelningen sker baserat på ett skriftligt eller muntligt bolagsavtal, om inget bolagsavtal finns skall resultatfördelningen ske enligt de principer som regleras i lagen om handelsbolag och enkla bolag (1980:1102). En resultatfördelning som gjorts enbart av skattemässiga skäl kan bli underkänd vid taxeringen.

Ett handelsbolag eller ett kommanditbolag som har en delägare som är fysisk person måste ha kalenderår som räkenskapsår. En delägare skall lämna in sin deklaration avseende en andel i ett kommanditbolag eller ett handelsbolag i maj under det kalenderår (taxeringsåret) som följer närmast efter det år då räkenskapsåret (inkomståret) avslutades.

Beskattning av delägare i handelsbolag och kommanditbolag

En fysisk person som är delägare i flera handelsbolag och kommanditbolag måste räkna varje bolag som en egen näringsverksamhet och får därför inte kvitta underskott i ett bolag mot överskott i ett annat bolag, inte heller mot överskott i en enskild näringsverksamhet.

All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda näringsverksamhet (beräkningsenhet), om ett aktiebolag äger andelar i ett handelsbolag skall resultatet från handelsbolaget tas med i aktiebolagets näringsverksamhet.

Om ett handelsbolag äger en andel i ett annat handelsbolag skall resultatandelen i det ägda handelsbolaget tas upp i det ägande handelsbolagets näringsverksamhet. Om det ägande företaget är kommanditdelägare i ett kommanditbolag får underskott från det ägda kommanditbolaget utnyttjas i det ägande handelsbolaget endast till den del det motsvarar vad kommanditdelägaren åtagit sig att sätta in i kommanditbolaget.

En fysisk person som är delägare i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag kan vara aktiv eller passiv delägare. Klassificeringen i aktiv och passiv näringsverksamhet har betydelse för om egenavgift eller särskild löneskatt skall betalas på överskottet, om grundavdrag får göras och möjligheten att göra avdrag för egen pensionsförsäkring samt underskott. En delägare som varit verksam i bolaget under minst 500 timmar anses vara en aktiv delägare, en delägare som inte är aktiv är passiv.

Beskattning av delägarens resultat
En juridisk person som är delägare i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag skall ta upp sin del av bolagets resultat i inkomstlaget näringsverksamhet avseende den juridiska personen. Vinster och förluster som uppstår i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag när fastigheter avyttras skall tas upp i sin helhet i inkomstlaget näringsverksamhet hos den juridiska personen.

En fysisk person som är delägare i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag skall som huvudregel ta upp sin andel av resultatet som inkomst av näringsverksamhet. Vinster och förluster som uppstår i handelsbolaget eller kommanditbolaget vid avyttringar av fastigheter eller bostadsrätter som är kapitaltillgångar skall av en fysisk person tas upp i inkomstslaget kapital. Vinster och förluster på fastigheter i handelsbolag och kommanditbolag skall justeras bort i blankett N3A och i stället tas upp som inkomst av kapital i inkomstdeklaration 1 för en fysisk person som är delägare i ett sådant bolag. Avyttringar av näringsbostadsrätter skall deklareras på blankett K8 och avyttringar av näringsfastigheter skall deklareras på blankett K7.

En fysisk person i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag kan bli beskattad i inkomstslaget tjänst för förbjudna lån och vid avyttring av sin andel. En fysisk person i ett handelsbolag eller kommanditbolag kan göra räntefördelning, avsättning till expansionsfond och periodiseringsfond samt göra avdrag för egna pensionskostnader och den särskilda löneskatten på sådana pensionskostnader.

En fysisk person som är delägare i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag kan inte få F-skattesedel, han tilldelas i stället en särskild A-skattesedel.

En fysisk person som är delägare i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag som har fått förmåner från bolaget skall ta upp marknadsvärdet av dessa förmåner till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet (N3A), bilförmån värderas enligt schablon.

En fysisk person som är delägare i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag skall justera sitt resultat för vissa egna inkomster och utgifter som inte har bokförts i handelsbolaget eller kommanditbolaget, exempelvis sjukpenning relaterat till näringsverksamheten.

En fysisk person som är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag får i sin deklaration på blankett N3A göra avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats, resor i tjänsten med egen bil, ökade levnadsomkostnader vid tjänsteresa och lokalkostnader i privatbostaden. En fysisk person som är aktiv delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag får i sin deklaration på blankett N3A göra avdrag för premiebetalningar till egen pensionsförsäkring och för inbetalning till eget pensionskonto med 35 % av inkomsten av aktiv näringsverksamhet men maximalt med 10 prisbasbelopp (år 2018/2019).

Om aktier och andelar för juridiska personer som är delägare

Om ett handelsbolag eller ett kommanditbolag avyttrat aktier med förlust får ägarföretaget inte göra avdrag för förlusten om dessa aktier hade varit näringsbetingade om de hade ägts av ägarföretaget direkt. En juridisk person får göra avdrag för kapitalförluster på aktier i ett ägt handelsbolag eller kommanditbolag om de avyttrade aktierna skulle ha varit kapitalplaceringsandelar om de hade ägts av ägarföretaget.

Kapitalvinster på aktier som uppstår i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag skall av en delägande juridisk person tas upp till beskattning i sin helhet. Kapitalförluster på aktier som uppstår i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag får av en delägande juridisk person kvittas i sin helhet mot kapitalvinster på aktier men endast till 70 % mot inkomst av näringsverksamhet.

Om en juridisk person avyttrar en andel i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag med förlust skall denna förlust begränsas om handelsbolaget eller kommanditbolaget avyttrat aktier med förlust som i ägarföretaget hade varit näringsbetingade andelar. Har förlusten uppkommit i handelsbolaget eller kommanditbolaget 10 år före det att handelsbolagsandelen avyttras ska någon begränsning av avdragsrätten inte ske. Förlusten på den avyttrade andelen i ett handelsbolag eller kommanditbolag skall också begränsas om handelsbolaget eller kommanditbolaget har kvar aktier som minskat i värde och som skulle ha varit näringsbetingade andelar i ägarföretaget.

En juridisk person som är delägare i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag skall ta upp sin andel av kapitalvinster och kapitalförluster på blankett N3B.

Om aktier och andelar för fysiska personer som är delägare

Kapitalvinster som uppkommit när ett handelsbolag eller ett kommanditbolag har avyttrat marknadsnoterade aktier skall av en fysisk person som är delägare tas upp till beskattning i sin helhet i inkomstslaget näringsverksamhet. Kapitalförluster som uppkommit när ett handelsbolag eller kommanditbolag har avyttrat marknadsnoterade aktier får av en fysisk person som är delägare kvittas i sin helhet mot kapitalvinster på aktier. Kapitalvinster och kapitalförluster på onoterade aktier skall kvoteras till 5/6. Kapitalförluster på aktier som inte kan kvittas mot kapitalvinster på aktier får till 70 % kvittas mot inkomst av näringsverksamhet. Om innehavet av de avyttrade aktierna betingas av rörelse som bedrivs av handelsbolaget, eller detta närstående bolag, ska kapitalförlusten dras av i sin helhet.

Om en fysisk person förvärvar en andel i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag från en juridisk person så får inte den här fysiska personen utnyttja en kapitalförlust som den juridiska personen inte har fått avdrag för på grund av att de aktier som såldes med förlust ansågs vara näringsbetingade andelar om de hade ägts av den juridiska personen direkt.

En fysisk person som är delägare i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag skall ta upp sin andel av kapitalvinster och kapitalförluster på blankett N3A.

Kvittning av underskott

Underskott i en näringsverksamhet får som regel sparas till senare år och kvittas mot framtida vinster i samma näringsverksamhet.

För fysiska personer som är delägare i handelsbolag och kommanditbolag finns det fyra undantag från huvudregeln:
1. Underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet får under de fem första åren dras av under samma år som det har uppkommit som ett allmänt avdrag från annan inkomst av näringsverksamhet och från inkomst av tjänst. Avdrag får maximalt göras med 100 000 kr per år, överskjutande del blir ett sparat underskott som endast kan kvittas mot framtida överskott i näringsverksamheten. För kommanditdelägare begränsas avdragsrätten av det belopp som delägaren åtagit sig att ansvara för i kommanditbolaget.
2. Underskott i en näringsverksamhet där ett andelshus ingår kan sparas till senare år eller dras av direkt mot inkomst av kapital, skatteverket reducerar automatiskt avdraget till 70 %.
3. Underskott i en näringsverksamhet där en näringsfastighet ingår skall i sin helhet dras av från kapitalvinsten på fastigheten om denna i sin helhet eller till viss del har sålts av under året. Avdraget får dock inte överstiga kapitalvinsten och överskjutande del av underskottet får sparas till senare år.
4. Underskott i kulturell näringsverksamhet får under samma år som det uppkommit dras av som allmänt avdrag från inkomst av tjänst och annan inkomst av näringsverksamhet, denna avdragsmöjlighet gäller utan tidsbegränsning.

Underskott i näringsverksamheten som kvarstår sedan handelsbolaget eller kommanditbolaget har avvecklats får av en fysisk person inte dras av om inte något av de fyra undantagen är tillämplig. Avyttringen eller avvecklingen av en andel i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag skall av en fysisk person deklareras på blankett K15A eller K15B och därmed tas hänsyn till eventuell kapitalförlust.

En juridiska person kan utnyttja ett slutligt underskott från andelar i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag på samma sätt som ett löpande underskott.

En kommanditdelägare får aldrig göra avdrag för underskott som motsvarar mer än vad delägaren åtagit sig att sätta in, resterande underskott får sparas till senare år och utnyttjas mot framtida vinster i bolaget.

Om ett handelsbolag fått ackord utan konkurs skall underskottsavdraget hos delägarna minskas med det belopp som motsvarar värdet av de skulder som fallit bort. Delägares underskottsavdrag begränsas inte avseende outnyttjat underskott före en konkurs i ett handelsbolag, om delägare har försatts i konkurs är rätten till underskottsavdrag förbrukad.

Justerad anskaffningsutgift

Justerad anskaffningsutgift för en andel i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag är ett skattemässigt värde som skall beräknas varje inkomstår i blankett N3A eller N3B av en delägare som är en fysisk person respektive en juridisk person.

Den justerade anskaffningsutgiften skall motsvara anskaffningsutgiften för aktier och har betydelse för kapitalvinstberäkningen när andelen avyttras eller löses in. För delägare som är fysiska personer har den justerade anskaffningsutgiften även betydelse för räntefördelning och avsättning till expansionsfond.

Den justerade anskaffningsutgiften beräknas i blankett N3A eller N3B enligt nedan:
+ Erlagd ersättning för andelen eller justerad anskaffningsutgift enligt föregående års deklaration
+ Andra tillskott (egna insättningar)
- Uttag (egna uttag)
+ Skattepliktigt resultat från bolaget
- Utnyttjade underskott
= Justerad anskaffningsutgift

Delägarens egna insättningar i form av pengar och tillgångar under inkomståret ökar den justerade anskaffningsutgiften. Delägarens egna uttag av pengar, tillgångar och förmåner under inkomståret minskar den justerade anskaffningsutgiften.

Ett underskott skall endast påverka den justerade anskaffningsutgiften det inkomstår då det utnyttjas. I en juridisk person anses delägarens andel av ett underskott utnyttjat även om det sparas till senare år. När en fysisk person sparar sin andel av ett underskott till senare år skall inte underskottet anses vara utnyttjat. En fysisk person kan utnyttja ett underskott genom att kvitta det mot inkomster i näringsverksamheten eller genom att kvitta det mot inkomst av tjänst när något av undantagen tillämpas.

Delägarens egna utgifter som inte har bokförts i handelsbolaget eller kommanditbolaget såsom pensionskostnader och resekostnader i tjänsten skall inte påverka den justerade anskaffningsutgiften.

Ett utnyttjat underskott på grund av negativ räntefördelning ska minska den justerade anskaffningsutgiften. Avsättningar till och återföringar från periodiseringsfonder skall påverka den justerade anskaffningsutgiften. Avsättningar till och återföringar från expansionsfonden samt expansionsfondsskatten skall påverka den justerade anskaffningsutgiften.

Räntefördelning

Räntefördelning är en möjlighet för fysiska personer som är delägare i handelsbolag eller kommanditbolag att flytta över vinst från inkomst av näringsverksamhet till inkomst av kapital, detta om kapitalunderlaget är positivt med mer än 50 000. Räntefördelning är ett krav för fysiska personer som är delägare i handelsbolag eller kommanditbolag om kapitalunderlaget är negativt med mer än 50 000, detta sker genom att flytta över inkomst av kapital till inkomst av näringsverksamhet. Skattesatsen på inkomst av kapital är 30 % (år 2018/2019). Räntefördelning bokförs inte i näringsverksamheten, denna fördelning tas endast upp i blankett N3A.

Kapitalunderlaget beräknas utifrån den justerade anskaffningsutgiften vid inkomstårets början enligt nedan:
+/- Den justerade anskaffningsutgiften vid inkomstårets ingång
+ Kvarstående sparat fördelningsbelopp
+ Övergångspost
- Tillskott under det föregående inkomståret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget
- Lån från bolaget till delägaren eller närstående till delägaren under det aktuella inkomståret, om inte räntan på lånet är marknadsmässig
= Kapitalunderlag för räntefördelning

Om kapitalunderlaget är positivt med mer än 50 000 SEK kan en delägare göra en positiv räntefördelning, fördelningsbeloppet beräknas som det positiva kapitalunderlaget multiplicerat med en räntesats (statslåneräntan den 30 nov året före inkomståret + 5 %). Fördelningsbeloppet får aldrig vara större än överskottet innan räntefördelning, ett positivt räntefördelningsbelopp som inte utnyttjas får sparas till senare år.

Om kapitalunderlaget är negativt med mer än 50 000 SEK måste en delägare göra en negativ räntefördelning, fördelningsbeloppet beräknas som det negativa kapitalunderlaget multiplicerat med en räntesats (statslåneräntan den 30 nov året före inkomståret + 1 %).

Expansionsfond

En delägare som är fysisk person med en positivt justerad anskaffningsutgift vid inkomstårets utgång kan göra en avsättning till expansionsfond för att minska inkomsten av näringsverksamhet och betala expansionsfondsskatt (22 % år 2018/2019) på avsatt belopp. Avsättningar till expansionsfond måste återföras när kapitalet minskar eller då näringsverksamheten avvecklas eller avyttras, en expansionsfond kan överföras till en annan bolagsform. Avsättning till expansionsfond bokförs inte i näringsverksamheten, denna avsättning tas endast upp i blankett N3A.

En avsättning till expansionsfond blir inte sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande innan den återförs och beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Den maximala avsättningen till expansionsfond under varje separat inkomstår utgörs av resultatet före avsättning till expansionsfond, den totala ackumulerade avsättningen till expansionsfond får dock inte vara högre än kapitalunderlaget.

Kapitalunderlaget för avsättning till expansionsfond beräknas utifrån den justerade anskaffningsutgiften vid inkomstårets utgång enligt nedan:
+/- Den justerade anskaffningsutgiften vid inkomstsårets utgång
+ Övergångspost vid räntefördelning
- Tillskott under inkomståret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget
- Lån från bolaget under inkomståret till delägaren eller närstående till delägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig
= Kapitalunderlag för expansionsfond

Expansionsfonden för en delägare i ett HB eller KB kan föras över till en annan fysisk person genom gåva, arv, testamente eller bodelning. Om ett handelsbolag eller kommanditbolag upplöses kan en delägare som är fysisk person föra över expansionsfonden till sin enskilda firma. Expansionsfonden för en delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag kan till 78 % (år 2018/2019) föras över som beskattat kapital i ett aktiebolag om kapital motsvarande 78 % (år 2018/2019) av expansionsfonden överförs till aktiebolaget. En skriftlig förklaring måste lämnas i deklarationen om att expansionsfonden överförts till annan, och det företag som övertagit expansionsfonden skall deklarera övertagandet av expansionsfonden på blankett N7.

Periodiseringsfond

En fysisk person som är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag kan göra en avsättning till periodiseringsfond för att skjuta upp skatten till ett senare år eller för att jämna ut det skattemässiga resultatet mellan olika år. Under varje inkomstår kan en delägare maximalt sätta av 30 % (år 2018/2019) av vinsten före avsättning till periodiseringsfond. En periodiseringsfond kan återföras när delägaren önskar men måste återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningsåret, en delägare kan därmed ha sex periodiseringsfonder för olika år samtidigt. Avsättning till periodiseringsfond bokförs inte i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag. En juridisk person gör avsättning till periodiseringsfond i sin egen bokföring och tar upp avsättningen i sin egen inkomstdeklaration.

När ett handelsbolag eller kommanditbolag avvecklas eller avyttras måste periodiseringsfonderna återföras till beskattning av en fysisk person som är delägare. Periodiseringsfonder kan överföras till ett enskild näringsverksamhet, ekonomisk förening eller aktiebolag, det måste framgå av deklarationen att periodiseringsfonder överförts till annat företag och det företag som övertagit periodiseringsfonderna skall deklarera detta på blankett N7.

Avyttring av andel och upplösning av bolaget

En fysisk person eller ett dödsbo som avyttrar en andel i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag skall deklarera för avyttringen på blankett K15A eller K15B. Blankett K15A används om beskattning skall ske i inkomstslaget kapital och blankett K15B används som beskattning skall ske i inkomstslaget näringsverksamhet.

En juridisk person (inklusive handelsbolag och kommanditbolag) som avyttrar en andel i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag skall inte lämna blankett K15A eller K15B utan redovisar kapitalvinsten eller kapitalförlusten i sin inkomstdeklaration.

Enkel bokföring och fakturering?, via Bokio kan du sköta din bokföring och fakturering i molnet. Bokios smarta mallar sköter konteringen automatiskt så att du kan vara trygg med att du gör rätt. Klicka här för att komma igång redan idag.

Om du skall upprätta en årsredovisning för ett mindre aktiebolag enligt K2-rekommendationen så kan du med fördel göra det här online, årsredovisning online. Du betalar per årsredovisning men behöver bara betala om du är helt nöjd.

Behöver ditt företag låna pengar? Hos Krea kan ditt företag låna mellan 10 000 kr och 30 000 000 kr under upp till 5 år. Det finns cirka 24 långivare att välja mellan och du får ett låneförslag inom 2 dagar (Gör en ansökan idag).

Uppdaterad: 2019/12/03